{"id":59169,"date":"2021-03-23T00:00:00","date_gmt":"2021-03-22T23:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/vinklad.se\/?p=59169"},"modified":"2022-06-30T08:04:53","modified_gmt":"2022-06-30T06:04:53","slug":"borantorna-pa-vag-upp-snabbare-an-vantat-sbab-bank","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/2021\/03\/23\/borantorna-pa-vag-upp-snabbare-an-vantat-sbab-bank\/","title":{"rendered":"Bor\u00e4ntorna p\u00e5 v\u00e4g upp snabbare \u00e4n v\u00e4ntat"},"content":{"rendered":"<p>Idag publicerar SBAB Bor\u00e4ntenytt nr. 2, 2021 d\u00e4r en prognos g\u00f6rs \u00f6ver framtida bor\u00e4ntor med olika bindningstider f\u00f6r bol\u00e5nemarknaden i stort. Den \u00e4r gjord i ett l\u00e4ge d\u00e4r den tredje coronav\u00e5gen slagit till b\u00e5de globalt och i Sverige samtidigt som vaccinationerna kommit en bra bit p\u00e5 v\u00e4g men utan att riktigt ha stoppat smittspridningen.<\/p>\n<h2><strong>L\u00e5nga r\u00e4ntor p\u00e5 bred uppg\u00e5ng<\/strong><\/h2>\n<p>Den tredje coronav\u00e5gen till trots, s\u00e5 utvecklas b\u00e5de den globala och svenska ekonomin starkt. Vaccinationsprogrammen, f\u00f6rl\u00e4ngda st\u00f6d\u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n b\u00e5de regeringar och centralbanker och framtidstilltro i n\u00e4ringslivet bidrar till detta. I USA finns dock en oro f\u00f6r att inflationen snabbt \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g upp i k\u00f6lvattnet av de omfattande st\u00f6d\u00e5tg\u00e4rder som vidtagits av b\u00e5de regeringen och centralbanken. Det har bidragit till stigande amerikanska och globala l\u00e5ngr\u00e4ntor.<\/p>\n<p>Det \u00e4r framf\u00f6rallt r\u00e4ntor mellan 5 och 10 \u00e5r som g\u00e5tt upp. Det syns ocks\u00e5 tydligt i r\u00e4ntan p\u00e5 fem\u00e5riga svenska bostadsobligationer och de tio\u00e5riga swapr\u00e4ntorna. Efter en svag uppg\u00e5ng mot slutet av f\u00f6rra \u00e5ret har dock samtidigt r\u00e4ntan p\u00e5 de tv\u00e5\u00e5riga bostadsobligationerna g\u00e5tt ned n\u00e5got. Det \u00e4r troligen ett resultat av den andra och tredje coronav\u00e5gen som bidrar till en n\u00e5got f\u00f6rdr\u00f6jd \u00e5terh\u00e4mtning av ekonomierna.<\/p>\n<p><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-medium wp-image-56564\" src=\"https:\/\/vinklad.se\/wp-content\/uploads\/2020\/08\/Robert-Boije-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/vinklad.se\/wp-content\/uploads\/2020\/08\/Robert-Boije-300x200.jpg 300w, https:\/\/vinklad.se\/wp-content\/uploads\/2020\/08\/Robert-Boije-768x512.jpg 768w, https:\/\/vinklad.se\/wp-content\/uploads\/2020\/08\/Robert-Boije.jpg 1000w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/>&#8211; Europa och Sverige har \u2013 s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt \u2013 inte drabbats av det amerikanska inflationssp\u00f6ket. Trots det har \u00e4nd\u00e5 l\u00e5ngr\u00e4ntorna g\u00e5tt upp n\u00e5got. I likhet med de bed\u00f6mningar som g\u00f6rs p\u00e5 r\u00e4ntemarknaden i stort, bed\u00f6mer vi att de l\u00e5nga bundna r\u00e4ntorna nu \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g upp n\u00e5got snabbare \u00e4n v\u00e4ntat. Det drar med sig \u00e4ven de l\u00e5nga bor\u00e4ntorna, s\u00e4ger <strong>Robert Boije<\/strong>, chefsekonom p\u00e5 SBAB.<\/p>\n<p>Bor\u00e4ntorna med en bindningstid p\u00e5 mellan ett och fem \u00e5r har justerats upp med 2\u20133 tiondelars procentenhet i januari 2024 j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende prognos (se bifogad tabell). Till exempel v\u00e4ntas tre\u00e5rsr\u00e4ntan ligga p\u00e5 2,4 procent d\u00e5.<\/p>\n<h2><strong>Riksbanken h\u00f6jer repor\u00e4ntan tidigare \u00e4n v\u00e4ntat vilket drar med sig de r\u00f6rliga bor\u00e4ntorna upp<\/strong><\/h2>\n<p>De \u00e4r inte bara de l\u00e4ngre bundna r\u00e4ntorna som bed\u00f6ms stiga snabbare. Terminsr\u00e4ntorna p\u00e5 swapmarknaden indikerar en h\u00f6jning av repor\u00e4ntan redan vid \u00e5rsskiftet 2022\/23. Det \u00e4r betydligt tidigare \u00e4n vad marknaden, och \u00e4ven vi, bed\u00f6mt tidigare.<\/p>\n<p>&#8211; Under en l\u00e4ngre tid har Riksbanken sj\u00e4lva, de st\u00f6rre prognosmakarna och \u00e4ven vi trott p\u00e5 en h\u00f6jning av repor\u00e4ntan tidigast under v\u00e5ren 2024. V\u00e5r bed\u00f6mning \u00e4r nu att repor\u00e4ntan kan komma att h\u00f6jas med 0,25 procentenheter redan runt halv\u00e5rsskiftet 2023. Det \u00e4r betydligt tidigare \u00e4n vi tidigare trott och kommer \u2013 om vi f\u00e5r r\u00e4tt \u2013 leda till att \u00e4ven den r\u00f6rliga bor\u00e4ntan h\u00f6js snabbare \u00e4n v\u00e4ntat. Fortsatt mycket l\u00e5ga inflationsutfall fram\u00f6ver kan m\u00f6jligen \u00e4ndra p\u00e5 detta, s\u00e4ger Robert Boije.<\/p>\n<p>Den r\u00f6rliga bor\u00e4ntan (3-m\u00e5naders) v\u00e4ntas stiga till 2,2 procent till januari 2024, vilket \u00e4r en upprevidering sedanf\u00f6reg\u00e5ende prognos med tre tiondelars procentenhet (se bifogad tabell).<\/p>\n<h2><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/via.tt.se\/data\/images\/00280\/67e0dfdd-4fc1-41c7-bc90-e7ca58d1c45a.png\" alt=\"\" \/><\/h2>\n<h2><strong>Ris<\/strong><strong style=\"font-size: 16px;\">k f\u00f6r stigande riskpremier till f\u00f6ljd av omfattande statsfinansiella problem<\/strong><\/h2>\n<p>Under pandemin har m\u00e5nga l\u00e4nders offentliga finanser drabbats h\u00e5rt och detta i flera l\u00e4nder som redan innan hade stora statsfinansiella problem. Det skulle i ett pessimistiskt scenario kunna leda till stigande riskpremier p\u00e5 statsobligationsr\u00e4ntor som smittar av sig p\u00e5 \u00f6vriga r\u00e4ntor, i likhet med den statsfinansiella turbulensen i Europa \u00e5ren efter finanskrisen 2008-2009.<\/p>\n<p>&#8211; Om vi skulle hamna i en s\u00e5dan situation kan Riksbanken komma att s\u00e4nka repor\u00e4ntan till negativa tal igen. Utrymmet f\u00f6r hur mycket repor\u00e4ntan kan s\u00e4nkas \u00e4r dock begr\u00e4nsat, liksom m\u00f6jligheten f\u00f6r Riksbanken att k\u00f6pa ytterligare statsobligationer i syfte att s\u00e4nka l\u00e5ngr\u00e4ntorna. De \u2013 j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga andra l\u00e4nder \u2013 goda svenska statsfinanserna b\u00f6r samtidigt utg\u00f6ra en motvikt mot stigande riskpremier i Sverige, s\u00e4ger Robert Boije.<\/p>\n<h2><strong>Mest f\u00f6rm\u00e5nligt att binda r\u00e4<\/strong><strong style=\"font-size: 16px;\">ntan enligt prognosen<\/strong><\/h2>\n<p>Enligt prognosen f\u00f6r b\u00e5de de r\u00f6rliga och bundna r\u00e4ntorna \u00e4r det fortfarande f\u00f6rm\u00e5nligt att v\u00e4lja bunden bor\u00e4nta, och s\u00e4rskilt p\u00e5 mellan 3 och 5 \u00e5r.<\/p>\n<p>&#8211; Trenden mot att fler och fler bol\u00e5netagare v\u00e4ljer att binda r\u00e4ntan p\u00e5 tider mellan ett och fem h\u00e5ller i sig. Fler \u00e4n h\u00e4lften av alla nya bol\u00e5n tas idag med bunden r\u00e4nta, vilken \u00e4r en dramatisk skillnad j\u00e4mf\u00f6rt med hur det s\u00e5g ut f\u00f6r bara n\u00e5got \u00e5r sedan d\u00e5 en stor majoritet ist\u00e4llet valde r\u00f6rlig r\u00e4nta, s\u00e4ger Robert Boije.<\/p>\n<p>&#8211; Att v\u00e4lja bunden r\u00e4nta kan passa hush\u00e5ll med sm\u00e5 marginaler i sin ekonomi n\u00e4r det finns en p\u00e5taglig risk f\u00f6r att r\u00e4ntorna \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g upp\u00e5t. Det \u00e4r dock viktigt att komma ih\u00e5g att man d\u00e5 kan komma att f\u00e5 betala r\u00e4nteskillnadsers\u00e4ttning till banken om l\u00e5net beh\u00f6ver l\u00f6sas i f\u00f6rtid om r\u00e4ntorna i motsats till vad som sp\u00e5s prognosen, har fallit d\u00e5, s\u00e4ger Robert Boije.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De l\u00e4ngre bundna bor\u00e4ntorna \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g upp i k\u00f6lvattnet av globalt stigande l\u00e5ngr\u00e4ntor. Riksbanken h\u00f6jer repor\u00e4ntan tidigare \u00e4n v\u00e4ntat, vilket \u00e4ven kommer att dra upp de r\u00f6rliga bor\u00e4ntorna. Fortsatt l\u00e5ga globala realr\u00e4ntor talar dock f\u00f6r att det inte blir n\u00e5gon dramatik. De framg\u00e5r av SBABs rapport Bor\u00e4ntenytt .<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":59174,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-59169","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-upp-ner","et-has-post-format-content","et_post_format-et-post-format-standard"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59169","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=59169"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59169\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/59174"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=59169"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=59169"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=59169"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}