{"id":62001,"date":"2022-04-28T00:00:00","date_gmt":"2022-04-27T22:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/vinklad.se\/?p=62001"},"modified":"2022-06-28T19:02:27","modified_gmt":"2022-06-28T17:02:27","slug":"reporantan-hojs-till-025-procent","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/2022\/04\/28\/reporantan-hojs-till-025-procent\/","title":{"rendered":"Ingves spr\u00e4ckte nollan. Repor\u00e4ntan h\u00f6js till 0,25 procent"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n
\n
\n
\n
Inflationen har stigit till den h\u00f6gsta niv\u00e5n sedan 1990-talet och kommer att vara h\u00f6g \u00e4nnu en tid. F\u00f6r att motverka att den h\u00f6ga inflationen biter sig fast i pris- och l\u00f6nebildningen har direktionen beslutat att h\u00f6ja repor\u00e4ntan fr\u00e5n noll till 0,25 procent. Direktionens prognos \u00e4r att r\u00e4ntan h\u00f6js gradvis fram\u00f6ver och att den ligger n\u00e5got under 2 procent om tre \u00e5r. Direktionen har ocks\u00e5 beslutat att s\u00e4nka takten i Riksbankens k\u00f6p av v\u00e4rdepapper under andra halv\u00e5ret i \u00e5r s\u00e5 att innehavet b\u00f6rjar minska, samt att Riksbanken ska sluta k\u00f6pa statsskuldsv\u00e4xlar fr\u00e5n och med den 28 april. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt anpassas penningpolitiken s\u00e5 att inflationen \u00e5terg\u00e5r till inflationsm\u00e5let.<\/p>\n
\n

\u00d6kad os\u00e4kerhet och snabbt stigande priser<\/h2>\n

V\u00e4rldsekonomin p\u00e5verkas fortfarande av den stora st\u00f6rning som pandemin inneburit och forts\u00e4tter att inneb\u00e4ra i exempelvis Kina. Till detta kommer Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har orsakat ett stort m\u00e4nskligt lidande och drivit miljontals m\u00e4nniskor p\u00e5 flykt. De ekonomiska konsekvenserna syns i nya st\u00f6rningar i de globala produktionskedjorna, f\u00f6rv\u00e4rrade leveransproblem och os\u00e4ker tillg\u00e5ng p\u00e5 flera viktiga r\u00e5varor. Detta leder till h\u00f6gre priser p\u00e5 energi och livsmedel, vilket pressar upp inflationen ytterligare i ett l\u00e4ge d\u00e4r den redan \u00e4r h\u00f6g i flera l\u00e4nder.
\nS\u00e5v\u00e4l svensk ekonomi som ekonomierna i omv\u00e4rlden g\u00e5r nu in i en lugnare tillv\u00e4xtfas men den ekonomiska aktiviteten bed\u00f6ms trots det vara fortsatt god.<\/p>\n

Svensk inflation stiger nu brett<\/h2>\n

Det har varit ovanligt kraftiga sv\u00e4ngningar i inflationen i Sverige. KPIF-inflationen var 6,1 procent i mars. Uppg\u00e5ngen i inflationen i fjol berodde till stor del p\u00e5 snabba pris\u00f6kningar p\u00e5 energi. Men sedan \u00e5rsskiftet har \u00e4ven inflationen bortsett fr\u00e5n energi \u00f6kat snabbt och inflationen har blivit betydligt h\u00f6gre \u00e4n Riksbankens prognos fr\u00e5n februari. Utfallen tyder p\u00e5 att uppg\u00e5ngen nu \u00e4r bred och priserna p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l varor och livsmedel som tj\u00e4nster \u00f6kar ovanligt snabbt.<\/p>\n

Penningpolitik f\u00f6r att v\u00e4rna inflationsm\u00e5let<\/h2>\n

Penningpolitiken kan inte p\u00e5verka att de internationella r\u00e5varu- eller fraktpriserna \u00e4r h\u00f6ga. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r oundvikligt att \u00f6kningstakten i konsumentpriserna p\u00e5 till exempel energi, livsmedel och vissa varor kommer att vara h\u00f6g \u00e4nnu en tid. Men Riksbanken kan med penningpolitiken motverka att den h\u00f6ga inflationen biter sig fast i pris- och l\u00f6nebildningen och se till s\u00e5 att inflationen \u00e5terg\u00e5r till m\u00e5let efter en tid.<\/p>\n

Direktionen har d\u00e4rf\u00f6r beslutat att h\u00f6ja repor\u00e4ntan till 0,25 procent. Prognosen \u00e4r att\u00a0 r\u00e4ntan kommer att h\u00f6jas ytterligare tv\u00e5 till tre g\u00e5nger i \u00e5r och att den ligger n\u00e5got under 2 procent i slutet av den tre\u00e5riga prognosperioden. Riksbankens program f\u00f6r k\u00f6p av v\u00e4rdepapper, som inleddes i mars 2020, avslutades vid \u00e5rsskiftet. I \u00e5r har Riksbanken k\u00f6pt v\u00e4rdepapper enbart f\u00f6r att kompensera f\u00f6r f\u00f6rfall i v\u00e4rdepappersportf\u00f6ljen. Nu har direktionen beslutat att s\u00e4nka takten i dessa k\u00f6p under andra halv\u00e5ret 2022 s\u00e5 att innehavet b\u00f6rjar minska. Riksbanken kommer att k\u00f6pa obligationer f\u00f6r 37 miljarder kronor under andra halv\u00e5ret, vilket \u00e4r en halvering j\u00e4mf\u00f6rt med k\u00f6pen under f\u00f6rsta halv\u00e5ret. Direktionen har ocks\u00e5 beslutat att Riksbanken ska sluta k\u00f6pa statsskuldsv\u00e4xlar fr\u00e5n och med den 28 april.<\/p>\n

Med denna penningpolitik v\u00e4ntas inflationen sjunka tillbaka under n\u00e4sta \u00e5r och fr\u00e5n 2024 vara n\u00e4ra 2 procent. Det har varit kraftiga sv\u00e4ngningar i inflationen och os\u00e4kerheten kring inflationsutsikterna \u00e4r stor. Riksbanken anpassar penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och \u00e4r beredd att h\u00f6ja repor\u00e4ntan snabbare om det beh\u00f6vs f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att inflationen kommer tillbaka till inflationsm\u00e5let.<\/p>\n

\n\n\n\n\n
Tabell 2. Prognos f\u00f6r repor\u00e4ntan*<\/caption>\n
<\/td>\n<\/td>\n2022 kv 1<\/th>\n2022 kv 2<\/th>\n2023 kv 2<\/th>\n2024 kv 2<\/th>\n2025 kv 2<\/th>\n<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\nRepor\u00e4nta<\/th>\n0,00 (0,00)<\/td>\n0,16 (0,00)<\/td>\n1,18 (0,00)<\/td>\n1,57 (0,13)<\/td>\n1,81<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n

* Procent, kvartalsmedelv\u00e4rden
\nAnm. Bed\u00f6mningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2022 inom parentes.
\nK\u00e4lla: Riksbanken<\/small><\/p>\n<\/div>\n<\/article>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

 <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inflationen har stigit till den h\u00f6gsta niv\u00e5n sedan 1990-talet och kommer att vara h\u00f6g \u00e4nnu en tid. F\u00f6r att motverka att den h\u00f6ga inflationen biter sig fast i pris- och l\u00f6nebildningen har direktionen beslutat att h\u00f6ja repor\u00e4ntan fr\u00e5n noll till 0,25 procent. Direktionens prognos \u00e4r att r\u00e4ntan h\u00f6js gradvis fram\u00f6ver och att den ligger n\u00e5got […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":53078,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[5],"tags":[1601,1602],"class_list":["post-62001","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ekonomi","tag-riksbanken","tag-stefan-ingves","et-has-post-format-content","et_post_format-et-post-format-standard"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/62001","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=62001"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/62001\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/53078"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=62001"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=62001"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vinklad.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=62001"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}