Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport.
Sedan millennieskiftet har de svenska bostadslånen ökat snabbare än de disponibla inkomsterna. Det är dock inte storleken på skulderna som avgör hur mycket belåning du och din familj klarar av utan hur stora räntekostnaderna är i förhållande till era samlade inkomster. Experternas sätt att illustrera detta är genom den så kallade räntekvoten, som alltså visar räntebetalningarna som andel av hushållens disponibla inkomster.
Den genomsnittliga räntekvoten bland svenska bolånekunder har varit historiskt låg under flera år men ökar nu kraftigt i takt med de höjda räntorna, skriver Dagens Nyheter i en analys.
För en genomsnittlig bolånetagare med 1,3 miljoner kronor i bolån är Riksbankens prognos att ränteutgifterna efter ränteavdrag kommer att vara cirka 2 300 kronor högre per månad i början av 2026 än i april 2022 när den första höjningen av styrräntan gjordes.
Många låter sig skrämmas av svarta rubriker om generella ränteökningar. Bättre är att vi håller koll på våra egna faktiska räntor, inkomster – och kvoten däremellan.
Det handlar om marginalerna.
