Myntstaplar, två modellhus och stigande linjediagram framför vatten och stad.

Lättare regler för bolån väntas lyfta bostadspriserna med omkring 2 procent per år.

Bostäder halkar efter – nu tar priserna revansch

Under det senaste decenniet har svenska inkomster vuxit snabbare än bostadspriserna, till skillnad från i stora delar av EU. Men lättare bolån kan vända kurvan redan de närmaste åren.

Svenska bostäder har blivit billigare i förhållande till hushållens inkomster sedan 2015. Men enligt Handelsbankens prognos kan den ovanliga perioden vara på väg att ta slut: priserna väntas stiga snabbare än inkomsterna under 2026 och 2027.

Dagens PS uppmärksammar utvecklingen med stöd av Eurostats statistik. I EU steg relationen mellan bostadspriser och inkomster med 6,8 procent mellan 2015 och 2025. I Sverige föll den i stället med 6,5 procent, vilket betyder att inkomsterna ökade snabbare än priserna under perioden.

Det innebär däremot inte att Sverige har Europas billigaste bostäder. Eurostats mått visar hur priserna har förändrats i förhållande till inkomsterna över tid, inte hur dyr en bostad är i kronor för den som ska köpa i dag.

Lättare lån ger mersmak: Handelsbanken pekar på de lättade bolånereglerna som en viktig förklaring till att priserna nu kan öka snabbare igen. I april 2026 höjdes bolånetaket från 85 till 90 procent, samtidigt som det skärpta amorteringskravet för lån över 4,5 gånger bruttoinkomsten togs bort.

– Sammantaget ser vi en boprisuppgång där stigande realinkomster, ökad framtidstro och lättade lånevillkor fortsätter att driva bostadsefterfrågan framåt. Men hushållen ser samtidigt ut att vara känsliga för nya inflationsöverraskningar, säger Helena Bornevall, ställföreträdande chef för makroanalys på Handelsbanken.

Bankens bedömning är att regeländringarna isolerat kan lyfta bostadspriserna med omkring 2 procent per år under 2026 och 2027. I prognosen från den 13 november väntas priserna sedan öka med drygt 4 procent både 2027 och 2028.

På längre sikt är bilden betydligt tuffare för den som försöker köpa sin första bostad. Swedbank uppger att medianpriset på svenska småhus steg med 450 procent mellan 1995 och 2025, medan medianlönen ökade med 155 procent. Kontantinsatsen har därmed blivit en allt högre tröskel, särskilt för ensamstående och förstagångsköpare.

Det senaste decenniets relativa lättnad kan alltså bli kortvarig. För köpare ger de nya reglerna större låneutrymme, men när fler kan buda högre riskerar också bostäderna att springa ifrån lönekuvertet igen.