Bostadspolitiken blev ingen stor valfråga och ännu återstår att se hur regeringsskiftet påverkar bostadsmarknaden. Men om partierna står fast vid vad de lovade före valet bör vi kunna dra några allmänna slutsatser.
Det behöver byggas 63 400 nya bostäder per år fram till 2030, enligt Boverkets prognos. I en enkät i Svenska dagbladet någon vecka före valet svarade Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD) att förenklade byggregler är den viktigaste åtgärden för att bygga fler bostäder.
– Tillstånd och planprocesser behöver också gå snabbare.
Det skärpta amorteringskravet är en annan het politisk fråga. Det innebär att den som har bolån på mer än 4,5 gånger sin inkomst före skatt måste amortera en extra procentenhet av bolånet per år.
KD och SD sa före valet att de vill avskaffa det skärpta kravet. Även C och L gjorde tummen ner, alternativt förändra bolånetaket. M däremot sa före valet att man vill ha det skärpta amorteringskravet kvar.
I april föreslog en statlig utredning att unga och andra som köper en bostad för första gången ska kunna få ett lån till kontantinsatsen, dock maximalt 250 000 kronor, uppbackad av en statlig garanti. Sex av åtta partier, från såväl höger som vänster, sa ja till att stötta förstagångsköpare på bostadsmarknaden.
S, MP, KD och SD säger ja till ett statligt startlån, medan L och C vill att det ska ske genom någon form av skattegynnat bosparande.
Om dessa och andra vallöften överlever manglingarna i regering och riksdag återstår att se. På en viktig punkt verkar det dock finnas en stor majoritet bland våra nya riksdagsmän och kvinnor:
– Fler ska kunna äga sin bostad.
Det tycker vi låter som en bra början. För även om bostadspolitiska utspel kommer och går är det lusten att äga sin egna bostad som är grundbulten.
Därför ses vi här och därför är du välkommen till veckans nyhetsbrev från oss!
