Hushållens samlade skulder är relativt sett höga i Sverige jämfört med en del andra länder. Just bolåneskulderna framstår dock som betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed också som mindre riskabla för svensk ekonomi än vad Riksbanken och Finansinspektionen gjort gällande.
Det visar analyser som SBAB gjort om hushållens bolån.
SBAB:s nya rapport Hushållens bolån – Makroriskerna med dem är inte så stora som ofta hävdas, visar just det namnet antyder, nämligen att riskerna har överdrivits. Rapporten visar att bolåneskulderna inte utgör en så stor risk för svensk ekonomi (makrorisk) som svenska myndigheter och även en del internationella organisationer har gjort gällande – och inte heller en stor risk för majoriteten av alla bolånetagare. I rapporten används bland annat nya data från UC, Booli och Kantars Sifopanel.
– De risker som myndigheterna påtalat under många år har inte materialiserats, trots stora variationer i ränteläget, pandemi och skenande inflation i kölvattnet av Ukrainakriget. Vår nya rapport visar tydligt att bolåneskulderna är betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed mindre riskabla för svensk ekonomi, än vad Riksbanken och Finansinspektionen har gjort gällande, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Sett till hur den svenska debatten förts om hushållens skulder de senaste åren verkar det finnas en allmän föreställning om att vi har en allt för hög skuldsättning bland svenska bostadsägare. Bland nya bolånetagare finns absolut en del mycket högt skuldsatta hushåll, men det gäller inte för majoriteten av Sveriges befintliga bolånetagande hushåll, menar Robert Boije.
SBAB:s undersökning visar att det finns ett starkt samband mellan bolåneskulden och inkomsten. Bostadslån över 3 miljoner kronor innehas typiskt sett av (minst) en bolånetagare som tjänar 50 000 kronor i månaden eller mer. För lån på mellan 2 och 3 miljoner kronor ligger den typiska inkomsten i intervallet 35 000 upp till 50 000 kronor. För lån mellan 1–2 miljoner kronor ligger den typiska inkomsten i intervallet 25 000 upp till 35 000 kronor men en nästan lika stor andel ligger i inkomstintervallet 35 000 upp till 50 000 kronor.
– Det är framför allt i familjebildande ålder som de större bolånen förekommer. Höga bolån är ovanliga i åldersgruppen från 65 år och uppåt. Det innebär att lånen i hög utsträckning har betalats av innan pensioneringen, då inkomsten normalt också sjunker kraftigt. Sett ur ett makroekonomiskt riskperspektiv är det lugnande att det finns ett tydligt samband mellan bolånens storlek och inkomsten, säger Robert Boije.
Här hittar du länken till rapporten på SBAB:s webb.
