Antalet bostadsinbrott har minskat kraftigt de senaste åren – mellan 2017 och 2023 i princip halverades de. Fortfarande drabbas dock många människor av inbrott.
– År 2023 polisanmäldes 10 000 bostadsinbrott, och endast 4 procent klarades upp, visar en rapport från BRÅ. De flesta bostadsinbrott begås dagtid och brottsoffret är sällan hemma. Det som stjäls är ofta litet och värdefullt.

Minskningen är dock ett trendbrott. Mellan åren 2007 och 2017 ökade antalet anmälda bostadsinbrott i Sverige markant. Brå har undersökt möjliga förklaringar, och en pusselbit tycks vara ökad aktivitet från internationella brottsnätverk från Östeuropa.
– Det kan i sin tur bero på öppnare gränser mot Öst och ökad arbetslöshet efter finanskrisen 2008, skriver forskarna.

Efter år 2017 minskade antalet anmälda bostadsinbrott – och runt den tiden skärptes också gränsskyddet i Sverige. Samtidigt tycks antalet lämpliga stöldobjekt i bostäder ha blivit allt färre. Också pandemin, som medförde att folk arbetade mer hemifrån, kan ha bidragit till att bostadsinbrotten minskade.

Skillnader mellan villor och lägenheter: Storstadskommuner har generellt flest anmälda inbrott per bostad. Glesbefolkade kommuner har lägst antal. Skillnaderna mellan storstadskommunerna och övriga gäller främst villainbrotten –lägenhetsinbrotten är mer jämnt fördelade över landet. Det finns också skillnader mellan villor och lägenheter i hur inbrotten begås. Villainbrott sker oftast genom att någon bryter upp ett fönster eller en bakdörr, medan lägenheter oftare får intrång via entrédörren. Lägenhetsinbrott begås också oftare med en låg grad av finess än villainbrott.

Två tredjedelar agerade professionellt: I en tredjedel av förundersökningarna klassades då gärningspersonerna som tydligt amatörmässiga. De gjorde oftare inbrott i lägenheter, och de hade relativt ofta ett missbruk eller psykisk ohälsa. De kvinnliga misstänkta hamnade oftast i denna grupp.

De mer professionella gärningspersonerna är svårare att ringa in – de åker mindre ofta fast och det finns därför färre uppgifter om dem i Brås material. Det finns dock en grupp som kan beskrivas som tydligt professionell, och i den återfinns troligen de internationella brottsnätverken. Enligt polisen använder de ofta falska identiteter, byter registreringsskyltar och städar undan spår på brottsplatsen.

Polisen skulle kunna göra fler utredningsåtgärder: Enligt polisens interna rekommendationer bör myndigheten alltid skicka ut en polispatrull vid bostadsinbrott, och sedan använda specialutbildad personal för den tekniska undersökningen. Båda de sakerna görs också ofta – en patrull skickades ut i 73 procent av villainbrotten.

I genomsnitt genomför polisen fyra utredningsåtgärder per bostadsinbrott. Brå bedömer dock att det i nästan hälften av förundersökningarna kunde ha gjorts fler åtgärder. Ofta saknas målsägandeförhör och vittnesförhör. Polisregion Stockholm genomför färre utredningsåtgärder än de övriga polisregionerna. Genomgående gör polisen fler åtgärder vid villainbrott jämfört med vid lägenhetsinbrott.

I dag direktavskriver polisen en tredjedel av anmälningarna om bostadsinbrott och andelen har ökat över tid. Det är också rimligt att direktavskriva brott som har små chanser att klaras upp. Allt som anmäls är inte brott – Brå ser att en tredjedel av förundersökningarna troligen inte innehåller bostadsinbrott. Samtidigt är andelen uppklarade ärenden endast fyra procent, och Brå bedömer att polisen ganska ofta kan göra mer. Framför allt kan målsägandeförhör och vittnesförhör genomföras oftare.

Polisen kan förbättra samordning och godsspaning: Det finns framför allt fyra sätt att ta fast en gärningsperson; bar gärning, spår, utpekande och gods. Detta enligt de redovisade förundersökningarna. Polisen tar fast en misstänkt på bar gärning i en tredjedel av ärendena. I 29 procent används spår för att ta fast den misstänkta, vanligtvis DNA.
I ett av fem ärenden används utpekande för att ta fast gärningspersonen. Fler utpekanden skulle troligen kunna göras om polisen förhörde fler vittnen än i dag. Det finns också en förbättringspotential när det gäller gods. I dag klaras en femtedel av ärendena upp genom att polisen identifierar stöldgods.

Så förebygger du inbrott i vinter

Per Karlsson på Sveriges BostadsrättsCentrum (SBC) ger 5 råd för att förebygga inbrott:

• Kontrollera lås och utrymmen: Genomför regelbundna säkerhetsgenomgångar av gemensamma utrymmen som källare, vindar och garage. Kontrollera att lås på ytterdörrar och förråd fungerar som de ska.

• Investera i moderna säkerhetslösningar: Se över möjligheten att öka säkerheten i föreningen genom att installera digitala lås och närvarostyrd belysning. Upplever ni utmaningar med störningar kan en idé även vara att installera kamerabevakning, se då till att integritetslagstiftningen följs.

• Uppmuntra till samverkan mellan grannarna: Informera de som bor i föreningen om vikten av att samarbeta, föra dialog och hålla koll på varandra. Gör det enkelt för de boende att veta vem som ska kontaktas om något verkar misstänkt – exempelvis genom att sätta upp en lapp med kontaktinformation i trappuppgången.

• Byt ut portkoden regelbundet: När bytte ni portkoden senast? Ha som rutin att då och då byta ut koden för att minska risken att den hamnar i orätta händer.

• Installera en digital larmsensor: En larmsensor fungerar som en digital väktare med dygnet runt-bevakning. Den reagerar på ljud, värme och rörelse och kan förutom support och utryckning vid larm, ge information om exempelvis stökiga folksamlingar och bråk. Läs mer om hur en larmsensor kan installeras i er förening här.