Regeringen föreslår i en lagrådsremiss omfattande förenklingar av reglerna för bygglov. Det ska bli enklare att navigera bland bestämmelserna, tydligare vilka åtgärder som kräver bygglov och lättare att bygga utan onödigt administrativt krångel.
– Regelverket är i dag alldeles för komplext och svårt att överblicka, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Det har gått nästan femton år sedan den nu gällande plan- och bygglagen började gälla. Genom åren har det gjorts många ändringar och det har införts undantag från lovplikten och undantag från undantag. Sammantaget har regelverket blivit svårt att överblicka, förstå och tillämpa.
Förslaget till nya regler innebär bland annat följande lättnader i kraven:
- Man kan utan lov bygga en komplementbyggnad på 30 kvm inom detaljplan respektive 50 kvm utanför detaljplan. Lovfria komplementbyggnader ska kunna nyttjas mer flexibelt och av fler än idag med en maximal total area på 45 kvm inom detaljplan, och 65 kvm utanför detaljplan, innan krav på lov inträder. Dessa kvadratmetrar får disponeras fritt.
- Tillbyggnader upp till 30 kvm blir lovfria och får uppföras för alla typer av byggnader, även flerbostadshus och andra byggnader.
- Dagens generella krav på bygglov för fasadändringar på en- och tvåbostadshus tas bort. Det underlättar bland annat installation av solceller.
- Bygglov för inredande av vind till bostad i ett bostadshus får ges även om det strider mot förbud att inreda vind i detaljplan.
- En befintlig byggnad utanför detaljplanelagt område får inredas med en eller flera lokaler (max 50 kvm) utan krav på lov, vilket kan underlätta för företagande på landsbygden.
- Kravet på bygglov för idrottsanläggningar slopas för mindre anläggningar än 1 500 kvm.
– När fler åtgärder blir lovbefriade minskar det administrativa krånglet för den som ska bygga. Enskilda behöver inte lämna in handlingar till byggnadsnämnden och invänta lov och startbesked innan bygget kan påbörjas. Det blir dessutom billigare eftersom man slipper betala avgift till byggnadsnämnden, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
För byggnadsnämnderna kommer färre enkla lovärenden frigöra tid och resurser för att hantera de mer komplicerade ärendena. Regeringen menar därför att förslagen bör medföra att tiden för lovprocesserna i allmänhet bör kunna kortas, vilket kan ha en positiv effekt på de totala ledtiderna för byggprocesserna i allmänhet, inklusive bostadsbyggandet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.
