I dag ligger uppgifterna om pantsättningar utspridda hos drygt 30 000 bostadsrättsföreningar och deras förvaltare. Det nya registret ska samla uppgifter om ägare och panter i en statlig databas. Syftet är att öka rättssäkerheten och minska risken för felaktiga eller försenade överlåtelser, skriver Svenska Dagbladet.
Reformen bygger på ett utkast till lagrådsremiss som presenterades av Regeringen i mars 2025 och i juni fick Lantmäteriet i uppdrag att förbereda systemet.
Avgiften flyttas från förening till staten
När registret är på plats kommer pantsättningsavgiften att tas bort. I stället införs en statlig registeravgift som tas ut i samband med att en pantsättning registreras. I dag tar många föreningar ut en avgift motsvarande omkring 1 % av prisbasbeloppet vid varje ny pantnotering, men den intäkten kommer alltså att försvinna när registret införs, enligt Svenska Dagbladet.
Ulrika Blomqvist, vd på Bostadsrätterna, ser positivt på att hanteringen blir mer enhetlig:
– Självklart behövs ett modernt pantsättningssystem… det är positivt om Kronofogden enklare kan driva in fordringar, säger Ulrika Blomqvist till Svenska Dagbladet.
Samtidigt betonar hon att övergången måste ske utan att belasta föreningarna med extra administration.
Med start 1 januari 2026
Delar av lagpaketet som rör uppbyggnaden av registret föreslås börja gälla den 1 januari 2026. Resterande delar aktiveras senare, när regeringen beslutar om det. Lantmäteriet arbetar just nu med att förbereda införandet.
Hur påverkar förändringarna din förening?
-
Intäktsposten försvinner. Pantsättningsavgiften upphör och ersätts av en statlig avgift.
-
Mindre administration. Pantnoteringar hanteras centralt i registret i stället för hos varje förening.
-
Planera i tid. Följ regeringens och Lantmäteriets beslut och anpassa framtida budgetar.
Tills registret är infört gäller dock nuvarande ordning och föreningar kan fortsätta ta ut pantsättningsavgift om stadgarna tillåter det.
