Regeringen vill hjälpa unga in på bostadsmarknaden genom lättare lånevillkor. Men flera tunga remissinstanser varnar för att effekten kan bli högre bostadspriser, särskilt i segment där nyproduktionen är begränsad.
– Höjt tak och slopat skärpt amorteringskrav, rapporterar SvD.
I somras presenterade regeringen förslag som ska börja gälla 1 april nästa år. Bolånetaket höjs till 90 procent och det skärpta amorteringskravet tas bort (det extra kravet för hushåll som lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten). Förslagen beskrivs i promemorian Utveckling av makrotillsynsområdet .
Finansmarknadsminister Niklas Wykman har motiverat förslagen med att de ska underlätta inträdet på bostadsmarknaden, samtidigt som han medgav att priserna kan stiga kortsiktigt, enligt SvD:s rapportering.
Karl Walentin, gästprofessor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, är kritisk i universitetets remissvar.
– Vi får inte fler trevliga villor för barnfamiljer bara för att reglerna ändras. Så länge människor slåss om samma bostäder leder uppluckrade regler till högre priser.
Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet, anser att fördelarna inte är övertygande.
– Regler på det här området ska vara långsiktiga och vi ser inte tillräckligt övertygande skäl för att fördelarna överväger nackdelarna denna gång.
KI varnar för högre bostadspriser, svagare konsumentskydd och ökade risker för finansiell stabilitet om regelverket luckras upp.
Andra är positiva: Villaägarnas Riksförbund ställer sig positivt till både höjt bolånetak och lindrigare amortering men betonar att åtgärder som ökar utbudet behövs samtidigt (Villaägarnas remissvar, 30 sep 2025).
En översikt av alla svar finns på Regeringen.se.
