När ett gemensamt hem ska bli två räcker det inte med att dela upp möblerna. Hyresgästföreningen pekar på att många, särskilt kvinnor, saknar både kötid och ekonomi för en egen bostad efter en separation.
Oktober brukar beskrivas som en av årets stora skilsmässomånader. Men när relationen tar slut kan bostadsfrågan snabbt bli den svåraste delen – inte minst på orter med få lediga bostäder, långa köer och höga inkomstkrav.
Anna Dorrian, förbundsjurist på Hyresgästföreningen, uppmanar par att fundera på boendet innan det krisar.
– Ingen går in i en relation och tänker på hur den ska ta slut. Men det är alldeles för många som först när kärleken tagit slut upptäcker att de inte står i bostadskö, inte står på hyreskontraktet eller inte har råd med en egen bostad, säger Anna Dorrian.
Kötid kan bli avgörande: Hyresgästföreningens råd är att båda i ett par ska stå i bostadskö, även om man redan har ett hem. Kötiden är normalt personlig och går inte att dela i efterhand.
– Den som står utanför köerna kan därför få börja från noll just när behovet av en ny bostad är som störst.
Organisationen lyfter också vikten av att ha koll på vem som står på hyreskontraktet, vilka gemensamma skulder som finns och om någon av parterna faktiskt klarar boendekostnaden ensam. Den som funderar på att flytta bör enligt Hyresgästföreningen först ta reda på sina rättigheter och inte säga upp bostaden i hast.
57 procent har inte råd bo kvar: I rapporten Ett eget rum uppger Hyresgästföreningen att 57 procent av kvinnor som är gifta eller sambor inte skulle ha råd att bo kvar vid en separation. Motsvarande andel bland män är 36 procent.
Rapporten beskriver också att kvinnor i genomsnitt bor mindre efter en separation och att män oftare har ekonomiska möjligheter att stanna kvar i den tidigare gemensamma bostaden. Hyresgästföreningen vill bland annat se starkare bostadsbidrag och bättre möjligheter till förtur för personer i särskilt utsatta situationer.
– Ingen ska behöva stanna i en destruktiv eller våldsam relation för att det inte finns någonstans att ta vägen, säger Anna Dorrian.
