Man i kostym granskar lånehandlingar vid ett bord med dator.

I september kostade nya bundna bolån i snitt 3,39 procent, mot 2,72 rörligt.

Korta bundna räntor har oftare slagit rörligt

Fler bolånetagare låser nu räntan, men historiken talar främst för korta bindningstider. Fem år har däremot sällan varit vinnaren.

Andelen nya bolån med bunden ränta steg med tio procentenheter i september, rapporterade Svenska Dagbladet. Men den som vill gardera hushållsbudgeten har inte automatiskt gjort en bra affär bara för att räntan låses.

En genomgång från jämförelsetjänsten Zmarta, som jämför bolåneräntor från september 2005 till september 2026, visar att ett- och tvååriga bindningstider har varit billigare än rörlig ränta i omkring sex av tio fall. För femårig bindningstid är motsvarande andel knappt tre av tio.

Trygghet har också ett pris: Statistiken säger inte vad som blir billigast nästa gång. En bunden ränta köper framför allt förutsägbarhet: månadskostnaden ligger fast under bindningstiden. Den tryggheten kan vara värd pengar för hushåll med små marginaler, även om den rörliga räntan senare skulle bli lägre.

I september var den genomsnittliga rörliga räntan för nya bolån 2,72 procent, enligt SCB. För nya lån med ett till fem års bindningstid var snittet 3,39 procent. Den som band då betalade alltså mer från start, i utbyte mot att veta räntan framåt.

Jämför räntan – inte bara bindningstid: Historiken är en påminnelse om att långa avtal kan bli dyra om ränteläget vänder nedåt. Samtidigt kan kortare bindning ge ett mellanting mellan rörligt och fem år fast. Det viktiga är att jämföra bankernas faktiska erbjudanden och att räkna på hur mycket högre boendekostnad hushållet klarar om räntan stiger.

För den som delar upp lånet mellan rörligt och bundet blir risken också mindre koncentrerad till ett enda räntebeslut.