Under en period rapporterade media flitigt om brott i bostadsrättsföreningar, inte minst om BRF Ida i Malmö som förlorade uppemot 250 miljoner kronor i en bedrägerihärva. Dessa typer av brott är inte helt ovanliga, 2020 hade hela tolv procent av alla bostadsrättsföreningar blivit utsatta för ekonomisk brottslighet de senaste fem åren. Det kan vara allt från fifflande med fakturor till mer systematiska plundringar. Enligt polisen är det föreningar med svagt medlemsengagemang som är mest tacksamma att ge sig på för ekonomiska brottslingar.
– Men ju fler som har en inblick i föreningens arbete, desto mindre blir risken att brott kan begås, säger Therese af Jochnick, Affärsområdeschef Juridik på SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum i ett pressmeddelande.Här är frågor du själv kan ställa till föreningens styrelse för att minska riskerna:
- Anlitas extern hjälp inom de områden där det behövs. En extern revisor är viktig för att föreningens ekonomi kontrolleras på rätt sätt. Det är även bra att anlita ekonomisk förvaltning för att få ytterligare expertis och kontroll över ekonomin. Även en erfaren projektledare till större projekt rekommenderas, eftersom risken för felaktiga belopp på fakturor då minskar.
- Finns en tydlig attestordning, där det framgår vem som har attest till vad och vilka belopp det gäller. Eftersom styrelsen alltid har det yttersta ansvaret för ekonomin rekommenderar vi på SBC att minst två ledamöter godkänner transaktionerna.
- När föreningen ska upphandla om tjänster är det fördelaktigt att ta in offerter från olika företag och jämföra priser och kvalitet. Om någon i styrelsen känner en firma kan det vara bra att vara extra vaksam och se att processen går rätt till.
