Kostnaderna för värme, el, vatten, avlopp och avfall har stigit 43,3 procent på fem år. I år ökar de samlade kostnaderna med 6,9 procent – samtidigt som inflationen anges till 0,6 procent.
För den som bor i flerbostadshus fortsätter räkningarna att dra iväg. Enligt Nils Holgerssongruppens rapport för 2026 har de samlade kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten, avlopp och avfall ökat med 43,3 procent sedan 2021.
Årets ökning är 6,9 procent. Det är mer än tio gånger inflationstakten, enligt rapporten som jämför kostnaderna i samtliga 290 kommuner.
– Kostnaderna har ökat mer än tio gånger snabbare än inflationen. Ökningstakten har bromsat in, men efter flera år av kraftiga höjningar ligger kostnaderna nu på dramatiskt höga nivåer, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
El sticker iväg mest i år: Fjärrvärmen är fortfarande den största posten och svarar för 46 procent av den totala kostnaden i rapportens flerbostadshus. Sedan 2023 har fjärrvärmekostnaden stigit med 31 procent. I år är höjningen 4,5 procent, och i 28 kommuner är den högre än tio procent.
Men den största ökningen under 2026 kommer från elen. Kostnaden för elhandel, elnät och elskatt har sammantaget stigit med 12,4 procent, trots en sänkt elskatt. Högre elhandelspriser och elnätsavgifter ligger bakom uppgången.
Nära 20 000 kronor skiljer: Var du bor spelar samtidigt stor roll för husnotan. Rapporten räknar med en sammanlagd årskostnad på cirka 25 800 kronor i Piteå, jämfört med omkring 45 800 kronor i Gnesta. Det är en skillnad på 78 procent.
Nils Holgersson-rapporten bygger på ett jämförelsehus med 15 lägenheter som flyttas mellan kommunerna för att jämföra priserna på nödvändiga tjänster. Det är ingen exakt privatekonomisk prognos för varje hushåll, men en tydlig temperaturmätare på hur lokala taxor och avgifter pressar boendekostnaderna.
