Svenska hushåll lade 24,2 procent av sina disponibla inkomster på boendet under 2025. Det är tredje högst i EU – och långt över snittet på 18,9 procent.
Boendet tar en allt större bit av hushållskassan i Sverige. Bara Grekland och Danmark hade en högre andel boendeutgifter än Sverige under 2025, enligt MäklarVärldens genomgång av statistik från Eurostat.
Skillnaden mot EU-snittet har dessutom vuxit rejält. År 2010 lade svenska hushåll 22,3 procent av inkomsten på boendet, jämfört med 21,5 procent i EU. Förra året var avståndet 5,3 procentenheter.
Ensamstående bär den tyngsta notan: För ensamstående utan barn gick i genomsnitt 37,3 procent av inkomsten till boendet. Bland ensamstående över 65 år var andelen 38,8 procent. Ensamstående med barn lade 33,1 procent.
För hushåll med inkomster under gränsen för risk för fattigdom gick 47,3 procent av den disponibla inkomsten till boendekostnader. Motsvarande andel för övriga hushåll var 20,2 procent.
– Boendet tar nästan var fjärde krona av svenskarnas inkomster, säger Viktor Ström på låneförmedlaren Trygga till MäklarVärlden.
Amorteringen syns inte i siffran: Måttet omfattar bland annat hyra, bolåneräntor, el, uppvärmning, vatten, försäkring, underhåll och obligatoriska avgifter. Bostadsbidrag räknas av. Däremot ingår inte amorteringar, vilket innebär att den faktiska månadskostnaden kan vara högre för hushåll med bolån.
Uppgifterna bygger på EU-SILC, EU:s undersökning om inkomster och levnadsvillkor. I Sverige samlas underlaget in av SCB och redovisas av Eurostat.
