Ökad osäkerhet och snabbt stigande priser

Världsekonomin påverkas fortfarande av den stora störning som pandemin inneburit och fortsätter att innebära i exempelvis Kina. Till detta kommer Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har orsakat ett stort mänskligt lidande och drivit miljontals människor på flykt. De ekonomiska konsekvenserna syns i nya störningar i de globala produktionskedjorna, förvärrade leveransproblem och osäker tillgång på flera viktiga råvaror. Detta leder till högre priser på energi och livsmedel, vilket pressar upp inflationen ytterligare i ett läge där den redan är hög i flera länder.
Såväl svensk ekonomi som ekonomierna i omvärlden går nu in i en lugnare tillväxtfas men den ekonomiska aktiviteten bedöms trots det vara fortsatt god.

Svensk inflation stiger nu brett

Det har varit ovanligt kraftiga svängningar i inflationen i Sverige. KPIF-inflationen var 6,1 procent i mars. Uppgången i inflationen i fjol berodde till stor del på snabba prisökningar på energi. Men sedan årsskiftet har även inflationen bortsett från energi ökat snabbt och inflationen har blivit betydligt högre än Riksbankens prognos från februari. Utfallen tyder på att uppgången nu är bred och priserna på såväl varor och livsmedel som tjänster ökar ovanligt snabbt.

Penningpolitik för att värna inflationsmålet

Penningpolitiken kan inte påverka att de internationella råvaru- eller fraktpriserna är höga. Det är därför oundvikligt att ökningstakten i konsumentpriserna på till exempel energi, livsmedel och vissa varor kommer att vara hög ännu en tid. Men Riksbanken kan med penningpolitiken motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen och se till så att inflationen återgår till målet efter en tid.

Direktionen har därför beslutat att höja reporäntan till 0,25 procent. Prognosen är att  räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2 procent i slutet av den treåriga prognosperioden. Riksbankens program för köp av värdepapper, som inleddes i mars 2020, avslutades vid årsskiftet. I år har Riksbanken köpt värdepapper enbart för att kompensera för förfall i värdepappersportföljen. Nu har direktionen beslutat att sänka takten i dessa köp under andra halvåret 2022 så att innehavet börjar minska. Riksbanken kommer att köpa obligationer för 37 miljarder kronor under andra halvåret, vilket är en halvering jämfört med köpen under första halvåret. Direktionen har också beslutat att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april.

Med denna penningpolitik väntas inflationen sjunka tillbaka under nästa år och från 2024 vara nära 2 procent. Det har varit kraftiga svängningar i inflationen och osäkerheten kring inflationsutsikterna är stor. Riksbanken anpassar penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja reporäntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet.

* Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2022 inom parentes.
Källa: Riksbanken