Svensk ekonomi mjuklandar. BNP står och stampar samtidigt som arbetslösheten ökar måttligt. Inflationsmålet är i praktiken uppnått och Riksbanken sänker därför räntan till 2,75 procent. Löner som ökar mer än inflationen gör att hushållens köpkraft tar ett litet glädjeskutt efter två tunga år.
– Riksbankens helomvändning från november, där de nu meddelar att styrräntan kan komma att sänkas redan före sommaren, har väsentligt ökat sannolikheten för att svensk ekonomi verkligen får den mjuklandning som är önskvärd samtidigt som inflationen kommer ner i paritet med målet, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Hushållens konsumtion börjar återigen växa så smått efter att ha krympt i närmare två års tid. Bostadspriserna ökar med ett par procent. Den rörliga bolåneräntan sjunker till 3,3 procent till januari 2026. Ett kraftigt nedpressat bostadsbyggande bidrar till den låga BNP-tillväxten och en ökad bostadsbrist.
Det är några av slutsatserna i prognosen för 2024 i årets första nummer av Bomarknadsnytt som publiceras i dag.

Bostadspriserna väntas öka med måttliga 2 procent under året, för att stiga lite mer åren därefter i takt med att tillväxten i realinkomsterna tilltar och de långa bolåneräntorna faller tillbaka. Ett historiskt stort totalt utbud av bostäder (inkluderande snart till salu/kommande) håller tillbaka priserna under våren, liksom fortsatta höjningar av månadsavgifterna i många bostadsrättsföreningar.
– Osvuret är bäst när det gäller bostadspriserna. Någon klang och jubelföreställning ser vi dock inte framför oss, även om räntorna är på väg ner och det troligen finns ett visst uppdämt behov av att byta bostad. Många bostadsrättsföreningar behöver troligen höja avgifterna under våren då de generellt sett inte höjts i paritet med de kostnadsökningar och den ränteuppgång som varit. Från att ha justerat avgifterna vid årsskiften har troligen en hel del föreningar valt en mer trappstegsliknande modell för att inte behöva chockhöja avgifterna på ett bräde, säger Robert Boije.

Antalet påbörjade nya bostäder väntas stanna vid låga 20 000 i år för att sedan öka stegvis upp mot 35 000 på några års sikt. Det är långt ifrån den nivå på 67 000 bostäder som Boverket menar behöver byggas totalt i Sverige varje år fram till 2030.
– Att bostadsbristen nu väntas tillta markant kommande år är tillräckligt illa, men problemet är större än så. Med de låga byggvolymer vi nu ser framför oss kommande år läggs tyvärr en grund för en lägre svensk BNP-tillväxt även på sikt och fortsatta svårigheter att förse flera viktiga tillväxtregioner med den kompetens som behövs. Det senare riskerar också hämma den nödvändiga klimatomställningen där kompetensförsörjningen är en nyckelfaktor, menar Robert Boije.